Att jag nu återigen ligger här i en sjukhussäng på Gyn känns jobbigt. Jag har kämpat sedan i onsdags med tilltagande smärtor MEN jag har på något sätt lyckats slippa åka in. Har med smärtstillande, vetekudde och TENS och heta bad kunnat ha värken under kontroll. Det konstigaste är att igår var min bästa dag på Hela veckan. Orkade ta en liten promenad med hunden. Var med på kalas och påväg hem handlade vi till och med.
På kvällen började smärtorna bli intensivare. Molvvärken fanns där men de värsta var huggen. Huggen djupt ned på vänster sida. Skarpa, snabba och vassa. Som knivar. Har så fruktandsvärt ont.
Ultraljudet visade inte så mycket. För tidigt att se något. För tidigt och se om det är en graviditet. Om den sitter i livmodern. Att de inte sitter fel. De tog prover och nya prover skall tas imorgon för att kunna ställas mot Varandra.
Alla tankar snurrar. Vad är det som gör så fruktandsvärt ont? Ingen vet ännu. Vi måste ge de lite tid. Det får lnte vara fel. Får inte vara missfall, får inte vara utomkvedshavandeskap. Får stark smärtlindring. Jag ska klara detta med. Allt blir bra.
Jag knäpper händerna och ber, ber att det skall sitta där det ska och att det skall stanna kvar i 9 månader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar