Arbete

I dag gick jag till jobbet för första gången sen i onsdags. Det var skönt att komma iväg även att jag var tvungen att ta en smärtstillande så fort jag kom fram.

Jag och chefen hade ett möte idag då vi försökte lägga upp en plan på hur vi ska göra med mina arbetsuppgifter när jag blir dålig och inte kan jobba. IOM att jag varit borta mycket den senaste tiden så är det svårt för dem att planera. Jag förstår det, och jag känner mig så skyldig och dålig. Vet att alla på min avdelning redan har mycket att göra så varje gång jag blir borta belastas alla hårt. Jag vet att jag inte kan påverka det men det känns som jag "sviker" dem varje gång jag måste sjukskriva mig.

Trots att jag inte jobbade hel dag så kändes det skönt för huvudet att få tänka på lite annat och få känna sig lite "normal". 

När jag kom hem var jag helt slut, det var en enorm kraftansträngning för mig att ta mig iväg idag. Frågade min sambo hur jag skulle klara av denna höst! Var matt i hela kroppen. Men med tanke på att jag i princip legat i horisontal läge i en vecka så var det kanske inte så konstigt. Men min trötthet blir så extremt påtaglig vid tillfällen när jag har ont. Jag blir så ledsen över det faktum att jag alltid är så trött. Jag har alltid varit mer trött än alla runt omkring mig. Hur mycket jag än Sover så är jag alltid trött! Jag skäms för att jag orkar så lite, känner mig lat och "klagig". Känner mig dum för att de finns folk som har småbarn och är uppe och springer på nätterna och ändå klarar av sin vardag. Om jag sover dåligt en natt kan de bokstavligt talat förstöra en hel arbetsvecka. Känner mig onormal.

När jag mår dåligt stressar jag upp mig. Jag stressar upp mig för saker som skulle kunna hända. Jag kan stressa upp mig för i princip allt. Små saker blir jätte stora. Jag oroar mig och känner mig otillräcklig på alla plan, känner att jag inte räcker till alls. 

Jag har fått börja skriva ner ALLT, för det känns som mitt minne inte fungerar som det brukar. Glömmer saker.

Men nu är det som det är just nu och jag måste försöka hitta ett lugn och en acceptans i det. Jag måste försöka se de saker jag kan göra istället för att fokusera på allt jag förr kunde göra men inte längre kan. 

Jag måste fokusera på allt jag har istället för att fokusera på det jag inte har. För hur det än är så finns det alltid någon som har det mycket värre. Insikten gör inte att jag får mindre ont men den ger mig iaf lite perspektiv. 

Hoppas att du haft en bra dag. 

Nu ska kan försöka sova. Godnatt 💤

Kram