När jag kom hem från sjukhuset efter mitt missfall så hade jag fruktansvärt ont, jag mådde verkligen riktigt dåligt. Hela min kropp kämpade och min livmoder försökte för allt den var värd att stöta ut resterna från missfallet. Jag ringde gyn och frågade om det skulle/kunde vara såhär, fick bara till svar att det är "väldigt individuellt" och att de borde vända snart. Det gjorde de inte. Åkte in till akuten 3 dagar efter missfallet för jag stog inte ut, magen slutade inte krampa och gav mig ingen sömn och ingen vila. Jag undersöktes och fick ett recept på Methergin (ur FASS: har en starkt sammandragande effekt på livmodern) och fick åka hem.
Exakt på dagen 1 vecka efter missfallet åker jag in igen,
och följande anteckning skrivs i min journal (det som jag vill betona har jag
markerat med FET stil och strukit under i texten)
Läkaranteckning
(Journal anteckning) Gyn akut:
Kvinna som haft ett missfall för lite drygt en vecka sedan.
Därefter ökade buksmärtor. Oklart om vad som orsakar buksmärtorna, men ingen misstanke om varken
infektion eller rester i kaviteten i nuläget. Pat konfereras med Dr xxx.
Beslutar att lägga in Pat för smärtlindring på gyn avd. Vidare bedömning
imorgon.
Jag läggs in över
natten och på gynavdelningen skrevs följande i min journal:
Läkaranteckning
(Journal anteckning) Gynavdelning:
Pat som inkom igår. Det var då en vecka efter man
konstaterat missed abortion och hon fick då Cytotex och man har sedan med ultraljud konstaterat vid ett par
tillfällen att hon blött ut adekvat.
Jag stannade en dag på avdelningen, de kunde inte hitta
någon direkt orsak till smärtorna och på frågorna jag ställde hade de inga direkta
svar. Jag övertygade mig själv att det ändå måste vara ok, jag hade ju blivit
undersökt, flera gånger, av olika läkare dessutom, alla såg bra ut, jag var TOM
och fin i livmodern. Fasiken vad jag kände mig dum. Kroppen spelade mig ett
spratt, jag kände saker som inte fanns. Så jag åkte hem.
Bad att bli sjukskriven då jag redan sjukskrivit mig själv
från jobbet i en vecka själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar